Steffisblogg

Första hunden jag hade hette Nando, siberian husky- antagligen blandat med något. Han var 11 månader när han kom till mig och knappt 13 månader när han flyttade.

Den andra hette Ozzy. En staffordshire- kanske blandning (vem vet?). 10 månader när jag hämtade honom, 10 månader när han fick flytta in i ett riktigt hem.

Den tredje, Lenny. Bordercollie- antagligen inte blandning, (men vem vet). 3 och ett halvt år när han kom till mig drygt 4 när han fick ett eget hem.

Den fjärde var Bessie. En bordercollie-Beagel blandning. 14 månader när jag hämtade henne, 18 månader gammal när hon fick sitt hem.

Och nu har jag Torkel. Dom gissar på Beardedcollie- jackrussel blandning, men ingen vet. 4 år gammal nu när jag precis hämtat honom och vem vet hur länge han blir kvar.

Undertiden som jag hade Bessie var jag även fodervärd år Anna. En japansk spets som var sex år när jag hämtade henne och sex år och sju månader när jag lämnade tillbaka henne till ägaren.

Lite hundavana har man ju börjat samla på sig efter att ha lärt känna så skillda individer och försöka sammarbeta men dom.

Den  vanligaste frågan jag får när jag pratar om att jag är jourhem är: Är det inte svårt att lämna iväg dom efter att du haft dom ett tag?  Svaret på det varierar.
Självklart känns det tråkit att jag antagligen aldrig mer kommer se dom. Men jag håller fast vid kännslan av att ha gjort vad jag kunnat för att hjälpa ett försvarslöst djur. Och skulle jag behålla varje hund så kan jag ju inte hjälpa fler att slippa avlivning.
Dessutom har dom här hundarna hjälpt mig klura ut vilken hund jag ska leta efter när jag väl ska köpa en egen.